När allt brister

Jag vill bara slänga mig på golvet och skrika och gråta.

Men det kan man ju inte göra.

Så vad gör man?

Man biter ihop. Låtsas som ingenting. Undviker. Tar djupa andetag och tänker "det går över". Ägnar sig åt annat. Ignorerar.

Tills den dagen någon kommer fram och frågar "Hur är det?". Och allt brister.