måndag 29 mars 2010

Sommartid

Jag ställde nogsamt om mina klockor i söndags. Alla utom mobilen som jag glömde.

Har jag nämnt att jag använder mobilen som väckarklocka?

Jag klev upp i morse, ovanligt utvilad, och satte på kaffebryggaren. Då fick jag se spisklockan. 5:54. "HELVETE!" hann jag vråla. Sen for jag som en oljad blixt in i sovrummet och härjade på mig ett par jeans, snabbt ut och borsta tänderna, plocka ihop mina saker (inklusive mobiljäveln), kissade så hårt att det nästan skvätte vatten upp i baken, hoppade i skorna och var redo att dra.

Då kom Caisa med en kaffetermos och en smörgås och höll upp min jacka åt mig. Söta, fina, rara hon!

6:07 satt jag i bilen påväg till jobbet. 6:50 stämplade jag in på avdelningen, ombytt och klar. (Jag börjar 7:00.) Snyggt jobbat, va?

Trots att jag kom i tid har hela dagen haltat och jag har känt min försenad hela tiden. Och galet kär i min underbara, omtänksamma fästmö!

fredag 26 mars 2010

Stiltje

Ja här händer det inte mycket. Livet tuggar liksom på i sin vanliga gamla lunk. Avdelningen öppnade igen i söndags, och idag fick vi stänga igen för ett nytt magsjukeutbrott. Är det inte underbart?

Träningen går bra och jag har gott om energi. Tyvärr börjar jag få ont i benhinnorna nu igen. Aldrig ska det liksom bara få vara bra! Funderar på att skippa box och cirkel ett tag och köra mer cykel och pump, så kanske underbenen får vila lite. Vill inte ha benhinneinflammation igen!!!

Årets säkraste vårtecken har kommit. Molly har rullat sig i vildsvinsbajs. Härligt. Luktar så...intressant! Det blev en hundsanering som hette duga.

Jag verkar dessutom vara den enda som inte har fått sitt skattebesked ännu... Hoppas att det är för att Skatteverket är tvungna att kontrollera några extra gånger om den extremhöga återbäringen på mångmiljonbelopp tilldelad Syster Yster verkligen stämmer. Man kan ju alltid drömma...

Så var det helg igen, och inget särskilt inplanerat. Får alltid för mig att jag ska hitta på så mycket spännande saker på helgen, och så slutar det ändå i soffan för att jag är så trött och inte orkar nåt.

Ja, det är en jävla stiltje just nu.

söndag 21 mars 2010

Kul helg!

Efter en dödstråkig vecka på jobbet (intagningsstopp och isolerad avdelning pga vinterkräksjukan) tyckte jag att det var dags att roa mig lite. Därför tog jag på fredagskvällen bussen in till Bålsta och åt middag och drack öl med Nanna på den lokala kvarterskrogen. Ölen smakade gott och vi avverkade många viktiga samtalsämnen under kvällen. Jag beställde en Red Bull Vodka i baren och messade Caisa för att fråga när hon slutade på jobbet, och skulle komma för att hämta mig. Fick till svar "där om 5 min", så jag sörplade i mig min sprit på några sekunder och såg sedan dubbelt när jag kom hem.

På lördagen var det sedan dags för ett besök i Uppsala på HBT-klubben Selma, som drivs av en gammal flamma till undertecknad. Trots min ovana att festa, efter månader i soffan, på gymet eller framför datorn, satt ränderna fortfarande i. Jag dansade och skuttade såpass att alkoholen knappt hann passera levern och säga "hej" innan jag svettats ut den. Med andra ord hade jag jätteroligt och njöt för glatta livet av öronbedövande dunk-dunk, svettig trängsel på dansgolvet och klibbande drinkspill under skorna. Caisa var frivilligt nykter och fick således äran att köra en trött och utmattad, sovande men lycklig Karin hem till sängen.

Idag vaknade jag till ett vinterlandskap igen. Men det kändes som att det inte spelade någon direkt roll. Ändå ingenting som går att göra nåt åt. Väder kan man bara acceptera. Så idag blev det en slapparsöndag i soffan med chips, cola, filtar, en knorrande hund som trängs mellan Caisa och mig, och en dålig film att somna framför.

En kul helg, helt enkelt!

fredag 19 mars 2010

Känslosvall

Jag känner så mycket!

Jag är så upprymd av kärlek och rus och vänskap och förtroende och tillit, ömhet, närhet, trofasthet, äventyrlighet, lust, spänning, magi och vardag! Allt på en gång.

Svalla över mig, låt mig ligga i sanden och känna känslorna flyta över mig som vågor. Ta mig med ut i havet och sug ned mig i djupet. Låt mig känna och leva.

onsdag 17 mars 2010

Allt möjligt men inget viktigt

Än så länge är jag inte drabbad. Gud, om du finns så kan du väl vara så snäll och se till att det förblir så? *tittar fromt upp mot himlen*

Istället för magsjuka lider jag av tristess. Det är ju inte direkt häcken full att vara strokekoordinator när vi har intagningsstopp och avdelningen är isolerad...

Fick till ett cirkelpass efter jobbet i alla fall. Gick riktigt bra, jag kände mig ovanligt pigg. Jag kunde titeln och artisten på nästan alla låtar som spelades. Det tycker jag var lite imponerande! Men, så har jag ju en förmåga att lagra onödig information i mitt minne och glömma bort viktiga saker.

Som vår ettårsdag när jag lägger schemat... Jag skäms.

I bilen påväg hem från träningen fick jag ett stort, tomt hål i magen och började längta som bara den efter Caisa. Samtidigt fick jag riktiga cravings efter Kalamataoliver. Jag och mina begär...

tisdag 16 mars 2010

Örk...

Jag vill ha risktillägg.

Det går vinterkräksjuka på jobbet.

Kan inte livet ha något mer spännande och uppfriskande att bjuda på för en gångs skull?

söndag 14 mars 2010

Känslobakis

Vaknar sent på soffan i ett rus och känner mig känslobakis. Solen pressar sina strålar envist genom mina ihopskrynklade ögonlock. Det droppar smältvatten från taket.

Kanske överlever jag mig själv en gång till?

Kanske kan mitt hjärta vara stilla en stund och sluta försöka hoppa ut ur mitt bröst?

Sätter mig på verandatrappen med en kopp kaffe och försöker förstå vad det egentligen är jag känner. Ett slags vemod, en längtan och kanske en saknad av någonting som var på ett visst sätt en gång och inte är det längre.

Det som har varit kommer aldrig tillbaka. Det bara förändras, rör sig i cirklar framåt. Och jag antar att det bara är att följa med. Ta livet, kärleken, ångesten och längtan för vad de är.

lördag 13 mars 2010

Fan då...

Jag tar tillbaka allt jag sagt om kärlek.

Kärleken är inte värd ett ruttet jävla dugg.

Det är en jävla hittepåutopi som någon dum jävel har kommit på för att ensamma människor ska känna sig ännu mera ensamma, och tvåsamma människor ska känna sig fastlåsta i varann.

Jag körde på en uggla ikväll. Den bara satt på vägen och jag körde alldeles för fort.
Den tittade på mig med stora, runda ögon. Förebrående. Den slutade andas i min famn och jag grät.

Grät för att livet är så föränderligt och oförutsägbart och för att mina känslor och tankar är som de är, och för att jag aldrig kommer kunna förstå hur andra människor tänker.

fredag 12 mars 2010

En till som jag

Vet du va’
som är bra?
Att det inte finns nån mer som jag!

För tänk om,
om det kom
en förskräcklig liten flicka som

liksom jag
satte sta’
med att göra hyss varenda dag.

Fast på sätt och vis så skulle det va bra,
om det bara fanns en till som jag.

En som jag,
sån som jag,
oj, vad mycket kul vi kunde ha!

Tänka sej,
hon och mej,
oj oj oj oj oj, hujedamej.

Jo, för då
var vi två,
tänk vad hyss vi kunde göra då!

Dubbelt opp mot nu ger jag mej attan på,
men vad skulle farsan säja då?

torsdag 11 mars 2010

Bylleflogg

Men alltså HALLÅ.Vart tog Karin-The-Party-Animal vägen?!

Jag avbokade kvällens boxningspass, eftersom jag insett att jag lika gärna kan skita i att träna eftersom jag ändå envisas med att bli tjockare och tjockare. Spelar ingen roll om jag så lever på blommor och blad och spenatsaft och tränar sju gånger i veckan.

Så ikväll bestämde jag mig för att bli full istället, för det var längesen.

Jo, men pyttsan.

En flaska rödvin senare låg jag och Nanna i varsit soffhörn och snarkade.

Shit, alltså. Gammal, tjock och sömnig... Det går utför.

tisdag 9 mars 2010

Ett djupt andetag


Solsken fortfarande när jag kom hem från jobbet.

Har kommit in efter en kort, men ansträngande promenad i skogen, som slutade på en igensnöad, helt oupptrampad åkerplätt. Det tog mig ungefär en kvart att kämpa mig över den plätten, då snön gick över knäna på mig. Ibland när jag ramlade tänkte jag "om jag blir liggande här så kommer jag att frysa ihjäl". När jag väl kommit över åkern, upp ur snödjupet, in i huset och fått av mig mina våta, iskalla jeans var mina ben fläckvis knallröda och fläckvis kritvita och jag hade ingen som helst känsel i huden.

Efter en lång, varm dusch börjar jag nu tina upp och känner mig mer levande än vanligt.

Drar in så mycket luft jag kan få plats med i lungorna, och försöker känna efter när syret sprider sig till blodet, ut i min kropp, i muskler, huvud, hud, händer och fötter. Om jag koncentrerar mig riktigt noga och är helt tyst kan jag känna hjärtat slå. För varje hjärtslag och för varje andetag blir mitt liv lite längre.

I varje ögonblick pågår en magisk omvandling, ett utbyte av energi. Från glucosmolekyler i blodbanan, via en kemisk process för att omvandlas via rörelse och liv, till värme.

Är det inte fint?

måndag 8 mars 2010

Vänner


Jag är så himla glad att jag har dem!

Mina vänner får utstå en hel del sarkasmer, pikar, påhopp, raka besked och skoningslösa åsikter ibland. Men de får mig alltid ärlig, rak, okomplicerad och som jag är.

Funkar inte det, så kanske vi inte behöver vara vänner.

Men jag behöver mina vänner. Gud, vad jag behöver dem!

Det roliga är att jag har så olika sorters vänner. Hundpromenadsvänner, prata-allvar-vänner, prata-strunt-vänner, lattjolajban-vänner, deppa-ner-sig-vänner, parta-järnet-vänner, mysa-hemma-vänner, träna-stenhårt-vänner, äta-chips-vänner, och jag älskar dem alla.

TACK för att ni finns!

söndag 7 mars 2010

Helg

En skön och ledig, vårig helg har passerat.

Lördagen började med frukost på taket i solen. Underbart väder med dagsmeja, fågelkvitter och en viss pilskhet i luften...

Jag vet att det fortfarande är vinter, men jag kan liksom inte vänta... Ljuset och värmen från solen gör mig smått galen.

Vi var på restaurang och firade mammas 65-årsdag i Sigtuna igår kväll. Därav den svullna magen när vi kom hem - se nedan.

Idag har vi varit hos Bobby och Madde på kaffe och sen storstädat. USCH vad det behövdes!

Det pågår även en millenium-trilogi-maraton denna helg. Så nu ska jag sätta igång med maten, och sen ska vi se den sista delen.

En rätt schysst helg faktiskt, om man inte har alltför storvulna ambitioner.

lördag 6 mars 2010

Ojsan!

...så det kan gå när inte haspen är på.


Sexigare ballongmage får man ju leta efter!

torsdag 4 mars 2010

Friserad

...och såhär blev resultatet.

Jag tycker nog att hon klippte lite väl lite...

Jaja. Får jag bara rufsa till det på mitt sätt sen så blir det säkert bra. Känns som att just ingenting kan få mig att känna min särskilt snyggo idag... Kolla bara vilka rynkor!

Idag känner jag min ungefär såhär:
Skittrött och skrynklig!

onsdag 3 mars 2010

Hmmm...

Undrar om jag är lite frontal...?

;)

Jag återkommer i frågan!

måndag 1 mars 2010

Ocensurerat...

...och direkt från sovrummet!



Dagens kaxigaste trosor.

Hidden Place

Through the warmthest
Cord of care
Your love was sent to me

I'm not sure
What to do with it
Or where to put it

I'm so close to tears
And so close to
Simply calling you up
I'm simply suggesting

We go to the hidden place
That we go to the hidden place
We go to the hidden place
We go to a hidden place

Now I have
Been slightly shy
But I can smell a pinch of hope
To almost have allowed one's fingers
To stroke
The fingers I was given to touch with
But careful, careful
There lies my passion, hidden
There lies my love
I'll hide it under a blanket
Lull it to sleep

I'll keep it in a hidden place
I'll keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place

He's the beautifullest
Fragilest
Still strong
Dark and divine
And the littleness of his movements
Hides himself
He invents a charm that makes him invisible
Hides in the air

Can I hide there too?

Hide in the air of him?
Seek solace
Sanctuary

In the hidden place
In a hidden place
In a hidden place
We'll stay in a hidden place
We'll live in a hidden place
We'll be in a hidden place
In a hidden place