Jag ställde nogsamt om mina klockor i söndags. Alla utom mobilen som jag glömde.
Har jag nämnt att jag använder mobilen som väckarklocka?
Jag klev upp i morse, ovanligt utvilad, och satte på kaffebryggaren. Då fick jag se spisklockan. 5:54. "HELVETE!" hann jag vråla. Sen for jag som en oljad blixt in i sovrummet och härjade på mig ett par jeans, snabbt ut och borsta tänderna, plocka ihop mina saker (inklusive mobiljäveln), kissade så hårt att det nästan skvätte vatten upp i baken, hoppade i skorna och var redo att dra.
Då kom Caisa med en kaffetermos och en smörgås och höll upp min jacka åt mig. Söta, fina, rara hon!
6:07 satt jag i bilen påväg till jobbet. 6:50 stämplade jag in på avdelningen, ombytt och klar. (Jag börjar 7:00.) Snyggt jobbat, va?
Trots att jag kom i tid har hela dagen haltat och jag har känt min försenad hela tiden. Och galet kär i min underbara, omtänksamma fästmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar