Jobbhelg. Jobbade dag igår, var hos grannarna och käkade middag och drack vin på kvällen. Såg sedan att jag missat en massa samtal från dolt nummer på mobilen, och fått ett sms om jag ville byta pass idag och jobba dag igen istället för kväll.
Sanningen är NEJ. Nej, det vill jag inte. Nej det kan jag inte. Jag var uppe sent igår och har saker att göra idag. Jag vet att det är struligt med bemanningen på jobbet, men det är fan inte mitt fel! Jag har ett liv utanför mitt älskade jobb. Så jag svarade sent omsider: "Nej, tyvärr det kan jag inte."
Sen låg jag med dåligt samvete hela natten.
Imorse ringde telefonen igen klockan 8. Jag svarade inte. Dolt nummer. Jag vet vad ni vill. Jag har sagt nej. Jag känner mig jagad. Man är aldrig, aldrig ledig.
Kalla mig självisk, ego, taskig, snål. Jag har mina arbetspass den här helgen, och jag kan inte jobba mer. Jag kommer klockan ett och gör mitt kvällspass som planerat, trots min envisa slemhosta och snoriga näsa. Punkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar