Återträff

Jaha, så fick man en inbjudan till återträff med gymnasieklassen...

10 år sedan jag gick ut estetiska programmet på Jakobsbergs Gymnasium. Huuua... Vad mycket som har hänt sedan dess! Är jag ens samma människa?

För 10 år sedan var jag 19 år, bodde i Jakobsberg i en lägenhet med min dåvarande kille Jugge. Jag var flummigast i världen. Jag skulle bli musiker. Hade planer på kyrkomusiker/kantor eftersom jag gillade att spela kyrkorgel och leda körer. Musik var mitt liv just då. Spelningar här och var, körer hit och dit, pianot gick varmt därhemma och grannarna bankade febrilt i väggarna.

Vad hände?

Efter gymnasiet fick jag ett sommarjobb på ett äldreboende. Jag gillade det verkligen! Å, vad jag tyckte om de gamla tanterna och gubbarna! Gillade att spela piano för dem, sjunga med dem, ta hand om dem och göra livet trivsamt för dem.

Så pass mycket att jag vande mig vid att ha ett jobb och ha pengar, så att jag tackade nej till min plats på Birka Folkhögskola och började jobba heltid. Men rätt snart fattade jag hur äldrevården var funtad... Hur chefer gaddar ihop sig mot den som har åsikter. Usch, jag vill inte minnas det ens.

Ja, och på nåt sätt så halkade jag av den bana som skulle leda mig till proffsmusiker och jag blev så småningom istället proffsvårdare.

Upptäckter jag har gjort efter 10 år är:
* Jag trivs inte i stan eller förorten. Jag är en lantis.
* Musik är för avkoppling och glädje, inte för levebröd.
* Män är trevliga att umgås med, men inte att ligga med.
* Kvinnor är desto trevligare att ligga med.
* Livet blir inte alltid riktigt som man har tänkt sig.

19 år
29 år