Vaknar sent på soffan i ett rus och känner mig känslobakis. Solen pressar sina strålar envist genom mina ihopskrynklade ögonlock. Det droppar smältvatten från taket.
Kanske överlever jag mig själv en gång till?
Kanske kan mitt hjärta vara stilla en stund och sluta försöka hoppa ut ur mitt bröst?
Sätter mig på verandatrappen med en kopp kaffe och försöker förstå vad det egentligen är jag känner. Ett slags vemod, en längtan och kanske en saknad av någonting som var på ett visst sätt en gång och inte är det längre.
Det som har varit kommer aldrig tillbaka. Det bara förändras, rör sig i cirklar framåt. Och jag antar att det bara är att följa med. Ta livet, kärleken, ångesten och längtan för vad de är.
söndag 14 mars 2010
lördag 13 mars 2010
Fan då...
Jag tar tillbaka allt jag sagt om kärlek.
Kärleken är inte värd ett ruttet jävla dugg.
Det är en jävla hittepåutopi som någon dum jävel har kommit på för att ensamma människor ska känna sig ännu mera ensamma, och tvåsamma människor ska känna sig fastlåsta i varann.
Jag körde på en uggla ikväll. Den bara satt på vägen och jag körde alldeles för fort.
Den tittade på mig med stora, runda ögon. Förebrående. Den slutade andas i min famn och jag grät.
Grät för att livet är så föränderligt och oförutsägbart och för att mina känslor och tankar är som de är, och för att jag aldrig kommer kunna förstå hur andra människor tänker.
Kärleken är inte värd ett ruttet jävla dugg.
Det är en jävla hittepåutopi som någon dum jävel har kommit på för att ensamma människor ska känna sig ännu mera ensamma, och tvåsamma människor ska känna sig fastlåsta i varann.
Jag körde på en uggla ikväll. Den bara satt på vägen och jag körde alldeles för fort.
Den tittade på mig med stora, runda ögon. Förebrående. Den slutade andas i min famn och jag grät.
Grät för att livet är så föränderligt och oförutsägbart och för att mina känslor och tankar är som de är, och för att jag aldrig kommer kunna förstå hur andra människor tänker.
fredag 12 mars 2010
En till som jag
Vet du va’
som är bra?
Att det inte finns nån mer som jag!
För tänk om,
om det kom
en förskräcklig liten flicka som
liksom jag
satte sta’
med att göra hyss varenda dag.
Fast på sätt och vis så skulle det va bra,
om det bara fanns en till som jag.
En som jag,
sån som jag,
oj, vad mycket kul vi kunde ha!
Tänka sej,
hon och mej,
oj oj oj oj oj, hujedamej.
Jo, för då
var vi två,
tänk vad hyss vi kunde göra då!
Dubbelt opp mot nu ger jag mej attan på,
men vad skulle farsan säja då?
som är bra?
Att det inte finns nån mer som jag!
För tänk om,
om det kom
en förskräcklig liten flicka som
liksom jag
satte sta’
med att göra hyss varenda dag.
Fast på sätt och vis så skulle det va bra,
om det bara fanns en till som jag.
En som jag,
sån som jag,
oj, vad mycket kul vi kunde ha!
Tänka sej,
hon och mej,
oj oj oj oj oj, hujedamej.
Jo, för då
var vi två,
tänk vad hyss vi kunde göra då!
Dubbelt opp mot nu ger jag mej attan på,
men vad skulle farsan säja då?
torsdag 11 mars 2010
Bylleflogg
Men alltså HALLÅ.Vart tog Karin-The-Party-Animal vägen?!
Jag avbokade kvällens boxningspass, eftersom jag insett att jag lika gärna kan skita i att träna eftersom jag ändå envisas med att bli tjockare och tjockare. Spelar ingen roll om jag så lever på blommor och blad och spenatsaft och tränar sju gånger i veckan.
Så ikväll bestämde jag mig för att bli full istället, för det var längesen.
Jo, men pyttsan.
En flaska rödvin senare låg jag och Nanna i varsit soffhörn och snarkade.
Shit, alltså. Gammal, tjock och sömnig... Det går utför.
Jag avbokade kvällens boxningspass, eftersom jag insett att jag lika gärna kan skita i att träna eftersom jag ändå envisas med att bli tjockare och tjockare. Spelar ingen roll om jag så lever på blommor och blad och spenatsaft och tränar sju gånger i veckan.
Så ikväll bestämde jag mig för att bli full istället, för det var längesen.
Jo, men pyttsan.
En flaska rödvin senare låg jag och Nanna i varsit soffhörn och snarkade.
Shit, alltså. Gammal, tjock och sömnig... Det går utför.
tisdag 9 mars 2010
Ett djupt andetag
Solsken fortfarande när jag kom hem från jobbet.
Har kommit in efter en kort, men ansträngande promenad i skogen, som slutade på en igensnöad, helt oupptrampad åkerplätt. Det tog mig ungefär en kvart att kämpa mig över den plätten, då snön gick över knäna på mig. Ibland när jag ramlade tänkte jag "om jag blir liggande här så kommer jag att frysa ihjäl". När jag väl kommit över åkern, upp ur snödjupet, in i huset och fått av mig mina våta, iskalla jeans var mina ben fläckvis knallröda och fläckvis kritvita och jag hade ingen som helst känsel i huden.
Efter en lång, varm dusch börjar jag nu tina upp och känner mig mer levande än vanligt.
Drar in så mycket luft jag kan få plats med i lungorna, och försöker känna efter när syret sprider sig till blodet, ut i min kropp, i muskler, huvud, hud, händer och fötter. Om jag koncentrerar mig riktigt noga och är helt tyst kan jag känna hjärtat slå. För varje hjärtslag och för varje andetag blir mitt liv lite längre.
I varje ögonblick pågår en magisk omvandling, ett utbyte av energi. Från glucosmolekyler i blodbanan, via en kemisk process för att omvandlas via rörelse och liv, till värme.
Är det inte fint?
måndag 8 mars 2010
Vänner
Jag är så himla glad att jag har dem!
Mina vänner får utstå en hel del sarkasmer, pikar, påhopp, raka besked och skoningslösa åsikter ibland. Men de får mig alltid ärlig, rak, okomplicerad och som jag är.
Funkar inte det, så kanske vi inte behöver vara vänner.
Men jag behöver mina vänner. Gud, vad jag behöver dem!
Det roliga är att jag har så olika sorters vänner. Hundpromenadsvänner, prata-allvar-vänner, prata-strunt-vänner, lattjolajban-vänner, deppa-ner-sig-vänner, parta-järnet-vänner, mysa-hemma-vänner, träna-stenhårt-vänner, äta-chips-vänner, och jag älskar dem alla.
TACK för att ni finns!
söndag 7 mars 2010
Helg
En skön och ledig, vårig helg har passerat.
Lördagen började med frukost på taket i solen. Underbart väder med dagsmeja, fågelkvitter och en viss pilskhet i luften...
Jag vet att det fortfarande är vinter, men jag kan liksom inte vänta... Ljuset och värmen från solen gör mig smått galen.
Vi var på restaurang och firade mammas 65-årsdag i Sigtuna igår kväll. Därav den svullna magen när vi kom hem - se nedan.
Idag har vi varit hos Bobby och Madde på kaffe och sen storstädat. USCH vad det behövdes!
Det pågår även en millenium-trilogi-maraton denna helg. Så nu ska jag sätta igång med maten, och sen ska vi se den sista delen.
En rätt schysst helg faktiskt, om man inte har alltför storvulna ambitioner.
Lördagen började med frukost på taket i solen. Underbart väder med dagsmeja, fågelkvitter och en viss pilskhet i luften...
Jag vet att det fortfarande är vinter, men jag kan liksom inte vänta... Ljuset och värmen från solen gör mig smått galen.
Vi var på restaurang och firade mammas 65-årsdag i Sigtuna igår kväll. Därav den svullna magen när vi kom hem - se nedan.
Idag har vi varit hos Bobby och Madde på kaffe och sen storstädat. USCH vad det behövdes!
Det pågår även en millenium-trilogi-maraton denna helg. Så nu ska jag sätta igång med maten, och sen ska vi se den sista delen.
En rätt schysst helg faktiskt, om man inte har alltför storvulna ambitioner.
lördag 6 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
Friserad
...och såhär blev resultatet.
Jag tycker nog att hon klippte lite väl lite...
Jaja. Får jag bara rufsa till det på mitt sätt sen så blir det säkert bra. Känns som att just ingenting kan få mig att känna min särskilt snyggo idag... Kolla bara vilka rynkor!
Idag känner jag min ungefär såhär:
Skittrött och skrynklig!
Jag tycker nog att hon klippte lite väl lite...
Jaja. Får jag bara rufsa till det på mitt sätt sen så blir det säkert bra. Känns som att just ingenting kan få mig att känna min särskilt snyggo idag... Kolla bara vilka rynkor!
Idag känner jag min ungefär såhär:
Skittrött och skrynklig!
onsdag 3 mars 2010
måndag 1 mars 2010
Hidden Place
Through the warmthest
Cord of care
Your love was sent to me
I'm not sure
What to do with it
Or where to put it
I'm so close to tears
And so close to
Simply calling you up
I'm simply suggesting
We go to the hidden place
That we go to the hidden place
We go to the hidden place
We go to a hidden place
Now I have
Been slightly shy
But I can smell a pinch of hope
To almost have allowed one's fingers
To stroke
The fingers I was given to touch with
But careful, careful
There lies my passion, hidden
There lies my love
I'll hide it under a blanket
Lull it to sleep
I'll keep it in a hidden place
I'll keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place
He's the beautifullest
Fragilest
Still strong
Dark and divine
And the littleness of his movements
Hides himself
He invents a charm that makes him invisible
Hides in the air
Can I hide there too?
Hide in the air of him?
Seek solace
Sanctuary
In the hidden place
In a hidden place
In a hidden place
We'll stay in a hidden place
We'll live in a hidden place
We'll be in a hidden place
In a hidden place
Cord of care
Your love was sent to me
I'm not sure
What to do with it
Or where to put it
I'm so close to tears
And so close to
Simply calling you up
I'm simply suggesting
We go to the hidden place
That we go to the hidden place
We go to the hidden place
We go to a hidden place
Now I have
Been slightly shy
But I can smell a pinch of hope
To almost have allowed one's fingers
To stroke
The fingers I was given to touch with
But careful, careful
There lies my passion, hidden
There lies my love
I'll hide it under a blanket
Lull it to sleep
I'll keep it in a hidden place
I'll keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place
Keep it in a hidden place
He's the beautifullest
Fragilest
Still strong
Dark and divine
And the littleness of his movements
Hides himself
He invents a charm that makes him invisible
Hides in the air
Can I hide there too?
Hide in the air of him?
Seek solace
Sanctuary
In the hidden place
In a hidden place
In a hidden place
We'll stay in a hidden place
We'll live in a hidden place
We'll be in a hidden place
In a hidden place
söndag 28 februari 2010
Sunksöndag
Ahhhh! Finns det något bättre?
Gjorde ett byte med en kollega och jobbade heldag igår, 7-21:30, och idag är jag helt ledig!
Då har man rätt att ligga och dra sig till klockan elva, sätta sig vid datorn i sina supersexiga vita flanellpyjamasbyxor med nallebjörnar på, raggsockar, och en skön filt virad runt sej. Håret får gärna spreta åt alla tänkbara håll och ögonen får vara hur puffiga som helst.
Kaffet smakar underbart när man får sippa det hur långsamt man vill.
Det är 0,2 plusgrader och Molly är ute och roar sig bäst hon vill på egen hand. Det är ganska tyst i huset. Caisa sover fortfarande.
Fridfullt.
Skönt.
Gjorde ett byte med en kollega och jobbade heldag igår, 7-21:30, och idag är jag helt ledig!
Då har man rätt att ligga och dra sig till klockan elva, sätta sig vid datorn i sina supersexiga vita flanellpyjamasbyxor med nallebjörnar på, raggsockar, och en skön filt virad runt sej. Håret får gärna spreta åt alla tänkbara håll och ögonen får vara hur puffiga som helst.
Kaffet smakar underbart när man får sippa det hur långsamt man vill.
Det är 0,2 plusgrader och Molly är ute och roar sig bäst hon vill på egen hand. Det är ganska tyst i huset. Caisa sover fortfarande.
Fridfullt.
Skönt.
torsdag 25 februari 2010
En ledig dag
...i februari.
Nollgradigt och mulet. Fortfarande meterhög snö. Men ändå något lurigt i luften...
Har fått rätt mycket uträttat idag. Först en superviktig kopp kaffe med Nanna framför hockeyn. Hundprat och livprat, och Nanna pratade förstås om sina kära aktier. Hon är en riktig börshaj...
Sedan en tripp till Farmor. Molly och hon är bästisar och Molly försöker alltid välta min lilla farmor när vi kommer. En kopp kaffe även där och lite snicksnack om allt mellan himmel och jord.
Farmor är så himla skön. 85 år, och ändå så himla fri i tanken. Vi satt och diskuterade barn, och hon undrade om jag inte ville ha några. Jag försökte slingra mig med att det är så besvärligt att få till en insemination för lesbiska par och så vidare. "Äh, men ni kan väl låna en karl lite tillfälligt?" utbrister hon!
Låna en karl? Jag trillade nästan av stolen och förklarade att "så gör man väl inte!".
Farmor...
Nåväl, sen hem, hämta in ved och hugga till lite stickor, diska och hänga tvätt. Passade även på att skotta lite snö och röja på verandan.
Nu ska jag strax iväg och äta tacos med Nanna och Jana och sen ska jag boxas!
En bra dag, helt enkelt.
Nollgradigt och mulet. Fortfarande meterhög snö. Men ändå något lurigt i luften...
Har fått rätt mycket uträttat idag. Först en superviktig kopp kaffe med Nanna framför hockeyn. Hundprat och livprat, och Nanna pratade förstås om sina kära aktier. Hon är en riktig börshaj...
Sedan en tripp till Farmor. Molly och hon är bästisar och Molly försöker alltid välta min lilla farmor när vi kommer. En kopp kaffe även där och lite snicksnack om allt mellan himmel och jord.
Farmor är så himla skön. 85 år, och ändå så himla fri i tanken. Vi satt och diskuterade barn, och hon undrade om jag inte ville ha några. Jag försökte slingra mig med att det är så besvärligt att få till en insemination för lesbiska par och så vidare. "Äh, men ni kan väl låna en karl lite tillfälligt?" utbrister hon!
Låna en karl? Jag trillade nästan av stolen och förklarade att "så gör man väl inte!".
Farmor...
Nåväl, sen hem, hämta in ved och hugga till lite stickor, diska och hänga tvätt. Passade även på att skotta lite snö och röja på verandan.
Nu ska jag strax iväg och äta tacos med Nanna och Jana och sen ska jag boxas!
En bra dag, helt enkelt.
onsdag 24 februari 2010
Smicker?
...eller bara bullshit?
Fick en kommentar idag, som jag inte vet om jag ska bli smickrad eller förorättad av.
"Vi skulle behöva vara lite mer som Karin."
DET kan man ju tolka hur fritt som helst!
I det här fallet rörde det sig om att vara lite "på", inte ge sig, inte be om ursäkt för att man finns, och tro att alla tycker att man är en liten fis, utan klampa rakt in på röntgenronden med alla "skitviktiga" överkuckun och säga "Hej, här är JAG, nu kan vi börja!".
Varför ska man skämmas för sig? Annat än om man möjligtvis kommer inklampandes med öppen gylf...
Fick en kommentar idag, som jag inte vet om jag ska bli smickrad eller förorättad av.
"Vi skulle behöva vara lite mer som Karin."
DET kan man ju tolka hur fritt som helst!
I det här fallet rörde det sig om att vara lite "på", inte ge sig, inte be om ursäkt för att man finns, och tro att alla tycker att man är en liten fis, utan klampa rakt in på röntgenronden med alla "skitviktiga" överkuckun och säga "Hej, här är JAG, nu kan vi börja!".
Varför ska man skämmas för sig? Annat än om man möjligtvis kommer inklampandes med öppen gylf...
tisdag 23 februari 2010
Dassigt
Känner mig inte helt hundra, helt enkelt.
Skulle vilja orka mer. Skulle framför allt vilja ha mer tålamod och lugn. Inte bli så arg hela tiden. Inte brusa upp, och inte prata först och tänka sen.
Hela dagen idag har jag bara haft en sån himla längtan - ja nästan cravings - efter att få gräva en mörk håla i marken, krypa in där och gömma mej och blänga argt på allt där utanför.
Kollar lite i kalendern. Joodå, visst är det dags!
P-M-fucking-S!
Skulle vilja orka mer. Skulle framför allt vilja ha mer tålamod och lugn. Inte bli så arg hela tiden. Inte brusa upp, och inte prata först och tänka sen.
Hela dagen idag har jag bara haft en sån himla längtan - ja nästan cravings - efter att få gräva en mörk håla i marken, krypa in där och gömma mej och blänga argt på allt där utanför.
Kollar lite i kalendern. Joodå, visst är det dags!
P-M-fucking-S!
måndag 22 februari 2010
Måste vi slåss?
Kan vi inte bara älska varandra?
Kom! Vi tar varann i händerna.
Kom, ligg här hos mej en stund. Nära, och känn hur jag andas. Hur jag är människa, precis som du. Med blod och tårar och kval.
Kan vi inte enas om att ingen medvetet gör någonting för att göra någon annan illa?
Kan vi inte enas om att ingen är ersättbar?
Kan vi inte bara leka och passa på att njuta av varandra medans vi lever?
Kom! Vi tar varann i händerna.
Kom, ligg här hos mej en stund. Nära, och känn hur jag andas. Hur jag är människa, precis som du. Med blod och tårar och kval.
Kan vi inte enas om att ingen medvetet gör någonting för att göra någon annan illa?
Kan vi inte enas om att ingen är ersättbar?
Kan vi inte bara leka och passa på att njuta av varandra medans vi lever?
söndag 21 februari 2010
Psykbryt på snön!
Igår fick vi nog.
Hemma hela dagen, totalt insnöade, upp till knäna i snö, inget att göra, inget bra på TV. Vi (Caisa och jag alltså) gick omkring och irriterade oss på varandra mer och mer, tills vi började bråka. Om ingenting - till exempel om det var dåligt väder eller inte.
Jag försökte hävda att det minsann var helt galet väder och att vi inte kunde ta oss någonstans med bil, och Caisa hävdade att det inte var så farligt. Så, för att bevisa att någon av oss hade rätt gav vi oss på kvällen ut i mörkret och snöyran för att åka till Ekilla och gå ut med Molly.
Okej, det gick att ta sig fram, men inte mycket mer än så. När vi hade pulsat kanske 50 meter i knädjup snö kastade jag mig omkull och gav upp. Jag vrålade ur mig min frustration och ilska och sen flåsade vi hemåt och fick den genialiska idén att skotta taket!
Även där var snön knädjup och det blåste snål kuling däruppe. Vid det här laget kände jag inte längre mina fotleder.
Väl inne tog vi sedan en lång varm dusch och satte oss framför brasan under hundra filtar, och där somnade jag sedemera.
Jag är så hjärtligt trött på denna snö nu, så det går inte att beskriva. Det får inte komma mer nu! Jag orkar inte!!!
Hemma hela dagen, totalt insnöade, upp till knäna i snö, inget att göra, inget bra på TV. Vi (Caisa och jag alltså) gick omkring och irriterade oss på varandra mer och mer, tills vi började bråka. Om ingenting - till exempel om det var dåligt väder eller inte.
Jag försökte hävda att det minsann var helt galet väder och att vi inte kunde ta oss någonstans med bil, och Caisa hävdade att det inte var så farligt. Så, för att bevisa att någon av oss hade rätt gav vi oss på kvällen ut i mörkret och snöyran för att åka till Ekilla och gå ut med Molly.
Okej, det gick att ta sig fram, men inte mycket mer än så. När vi hade pulsat kanske 50 meter i knädjup snö kastade jag mig omkull och gav upp. Jag vrålade ur mig min frustration och ilska och sen flåsade vi hemåt och fick den genialiska idén att skotta taket!
Även där var snön knädjup och det blåste snål kuling däruppe. Vid det här laget kände jag inte längre mina fotleder.
Väl inne tog vi sedan en lång varm dusch och satte oss framför brasan under hundra filtar, och där somnade jag sedemera.
Jag är så hjärtligt trött på denna snö nu, så det går inte att beskriva. Det får inte komma mer nu! Jag orkar inte!!!
onsdag 17 februari 2010
En galen dag
Första veckan med nya tjänsten som strokekoordinator. (Jojo! Man är viktig nu!)
Igår var det luuuuugnt. Funderade på hur jag skulle få dagarna att gå.
Det behövde jag inte fundera på idag.
Sjuuuuukt vad mycket spring! Akuten - neuro - röntgen - neuro - akuten - thorax - neuro, alltså ni förstår vilken snygg röv jag kommer ha i vår! (Jag som inte åker hiss...)
Jag försökte hela kvällen fundera ut vad det var som gjorde att allt kukade ur så idag, men jag kan inte komma på vad det var! Annat än en sak, och det är en sjuksköterska som jag har så himla svårt för att tycka om. Jag vill verkligen tycka om henne - eller i alla fall inte tycka något alls - men jag lyckas inte. Jag kan bara inte förstå hennes sätt att tänka och vara! Jag förstår mig inte på henne.
Och man kan ju inte förstå alla. Och man kan inte älska alla. Men man måste ju faktiskt kunna arbeta med alla. Och jag försöker. Krajst, vad jag försöker.
Jag har ett motto för morgondagen, och vi får se om jag lyckas.
"En. Sak. I. Taget."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)