Kan vi inte bara älska varandra?
Kom! Vi tar varann i händerna.
Kom, ligg här hos mej en stund. Nära, och känn hur jag andas. Hur jag är människa, precis som du. Med blod och tårar och kval.
Kan vi inte enas om att ingen medvetet gör någonting för att göra någon annan illa?
Kan vi inte enas om att ingen är ersättbar?
Kan vi inte bara leka och passa på att njuta av varandra medans vi lever?
5 kommentarer:
Åh vad vackert om komplicerad kärlek som borde vara enkel... Kan inte annat än hålla med!!
Önskade verkligen att det skulle gå i alla lägen men det är en utopia.
Vill gärna njuta, förlåta, leka, andas och känna tillsammans med medmänniskor... men jag har tyvärr tappat hoppet...
=)Man kan om man vill.
Men sötaste Värna... Du får inte tappa hoppet!
Du behöver ju komma till Bålsta och sitta på taket i solen och röka och dricka kaffe, det hör ju jag det!
Puss.
Ja jag tror också att jag skulle behöva det! Faktiskt!
Kram å puss å tack för uppmuntran och alltid lika vänliga ord!
Skicka en kommentar