Vädret äger!
Det är ju verkligen så!
Flygkaos, tågkaos, bilkaos... Allmänt kaos, för att Kung Bore har sagt "stanna hemma".
Så jag tände en brasa i kaminen. Sen började det lukta lite mysko och bli ovanligt varmt och då blev jag nojjig och vågade inte lämna den och åka och träna. Så jag tog en kort promenad istället med Molly (på luktavstånd, om det skulle ta fyr i huset). Molly fick kramp i fötterna av kylan och ville inte gå så långt. Minus 18!
Månen var full, himlen stjärnklar, snön blåvit, gnistrande ljus. I månskenet och snöns reflektioner var det ljust som mitt på dagen. Märkligt för att vara årets mörkaste dag...
Nu vänder det. Nu är det så mörkt det kan bli. Nu är det värsta över. Nu kommer ljuset segra igen!
Glad över detta traskade jag på i månljuset med kölden bitande i kinderna och snön knarrande under skorna. Hem till ett varmt hus med doft av vedeldad kamin (som inte överhettats och eldat upp huset, som tur var) och hyacinter. Jag tänker att det nog är väldigt, väldigt kallt att inte ha någonstans att bo inatt. Och jag gläds åt att jag har lyckan att bo så fint och mysigt.
Och jag tänker att vad är väl ett träningspass...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar