måndag 18 oktober 2010

Kamelas!

Plötsligt glömde jag livets svåra kval och röda ilska. Jag är kär!

Syrrans två underbara kameler, Kalle och Lillebror har kommit! Lite stressade var de av all uppståndelsen och den lite jobbiga separationen från flocken på Öland. Men det gick oväntat lätt att få kontakt!

Kalle var lättast, Lillebror var lite räddhågsen.

För alla som nu undrar kommer lite FAQ:
Q: - Fryser de inte?
A: - Kolla pälsen. Det är asiatiska kameler, som har sitt naturliga habitat nånstans i sibiriska öknen.

Q: - Men får man ha kameler??
A: - Nej. Min syster är känt kriminell och djurplågare! Skämt åsido: Ja, de räknas som vanlig tamboskap, typ kor. Syrran har dessutom kontaktat Jordbruksverket för att kolla upp alla regler och bestämmelser och bjudit in dem på en inspektion om de vill. Detta är ingen impulsgrej. Noga planerat.

Q: - Vad kostar en kamel??
A: - En hel del. Som en lite billigare häst, typ?

Q: - Vad äter kameler?
A: - Typ det mesta, verkar det som. Verkar gilla gräs!

Här får ni lite bilder från mitt möte med Kalle Kamel.

Först fick man truga lite. Kalle var lite tveksam.

Men med lite mutor fick vi snart kontakt.

Och rätt snart var han framme och sniffade på mig och undrade väl vad för slags djur jag var.

2 kommentarer:

~Johanna~ sa...

Så underbart. Vilken grej! Är de tama nog att ridas?

Syster Yster sa...

Nej, de är knappt tama nog att klappa än, men tanken är att de ska bli duktiga ridkameler!