Idag är jag förbannad. Less. Trött. Uppgiven.
Jag blir frustrerad på människor i största allmänhet. Mänskligheten. Alt jävla elände. Människor som förstör för varandra. Människor som krigar, slåss, bombar, våldtar, rånar, stjäl, krossar, hotar, dikterar, förgör.
Världen är ett så komplicerat ställe att vara på. Människor är komplicerade varelser. Vi gör så mycket mer än vi är medvetna om, och vi tänker så kortsiktigt och så egoistiskt.
Varför förstår jag inte hur folk tänker? Varför blir jag så arg? Varför skär det ända in i hjärtat? Jag borde ju inte bry mig! Det rör ju inte mig. Jag har det ju bra. Jag har det så jävla oförskämt bra! Men jag kan liksom inte riktigt njuta av det fullt ut. För jag grubblar på vad han sa, hur hon tänkte, hur de gjorde, vad den menade, varför det blev så, hur det egentligen var tänkt och vad jag egentligen vill.
Jag tror jag har PMS. Eller så är världen ur led. Kaos i huvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar