Mördare

Igår morse påväg till jobbet bländade jag av för mötande bil i backen ner förbi Övergrans Kyrka, och plötsligt från ingenstans sa det bara SMACK och ett rådjur kom flygande in i fronten, upp på huven, ner i diket och hornen flög åt varsitt håll och landade med ett varsit klonk-klonk på vägen. Jag stod på bromsen och skrek "Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!", till ingen nytta alls. Det gick liksom inte att få det hela ogjort.

På med varningsblinkers, fram med mobilen och rusade ner i diket till den stackars lilla bocken som låg där och flämtade och sparkade med benen. Ringde förstås 112 och blev först kopplad till fel sambandscentral - Stockholm - och sen fick jag prata med jordens drygaste polis i Uppsala, som tyckte att jag skulle "markera platsen med snitsel eller nåt". Jag förklarade att min bil med varningsblinkers nog var markering nog, och att en jägare måste komma och skjuta djuret omedelbart. "Ja, men jag vet inte hur lång tid det tar innan nån kan komma, så du måste markera platsen", svarade den totalt intelligensbefriade polismannen. "Men hör du vad jag säger? Jag sitter i diket med rådjuret i knät, som knappt kan andas och lider, jag tänker givetvis inte åka härifrån förrän det kommer en jägare och har ihjäl djuret FATTAR DU VÄL!!!". Polisen suckade. "Jaja, du får väl sitta där hur länge du vill, jag ska ringa en jägare..."

Rådjuret rosslade och kämpade för att få luft. Jag satt och försökte hålla det lugnt - dumma mig, ett rådjur blir ju knappast lugnare av att en människa sitter och håller i det?!?!! - och se till att det inte tog sig iväg in i skogen. Ringde Caisa och hon kom direkt och satt där hos mig. Efter kanske tio minuter orkade djuret inte andas längre, och strax därefter kom jägaren och då var djuret dött.

Jägaren var jättesnäll och förklarade att jag gjort helt rätt, fastän nästa gång kunde jag kanske backa undan från djuret så att det inte blev ännu mer stressat (idiot! vad tänker jag med???), och han tröstade med att det var en bock, och då fanns det ju inga killingar som sprang runt och letade efter mamma.

Bilen var ihopknögglad i fronten och ena lyktan hängde ner i sina kablar, så det var bara att köra hem den och bli skjutsad till jobbet. Blev bara nån halvtimme försenad, men hela dagen kändes helt fel och dålig. Jag kunde inte tänka på nåt annat än att jag dödat ett oskyldigt litet rådjur. Mördare!