Njuta

Är det inte det allt går ut på? Att ta vara på allt det där som frisätter dopamin, serotonin, endorfin och får en att må bra? Om än för en kort stund, men varje sekund av njutning är värdefull.

Jag kan inte låta bli att stanna och sniffa på syrenerna. Drar ett djupt andetag med näsan i blomklasen och känner mig hög i några sekunder. Njutning. Välbehag.

Eftermiddagssol, varm och ljusgul. Glimmar fint genom björkkronor. Fyller mig med lugn.

Mjukt gräs under mina nakna fötter. Att gå en sväng i trädgården och dofta, lyssna, känna. Med det svala gräset under fotsulorna. Lite fuktigt. Lite svalt.

Hjärtat som bultar hårt i bröstet under ett intensivt cykelpass. Öronbedövande musik, svett som rinner ner för panna, kinder, näsa, armar och på ryggen. Att orka lite till. Att känna hjärtslagen ända ut i ryggen, som skön massage. Att vid passets slut dra ett djupt andetag och tänka "Fan, jag överlevde!".

Att sniffa på den man älskar. Att stoppa näsan i nacken under det spretiga tunna håret och dra ett andetag. Känna hennes hud mot näsan och läpparna. Känna hennes lukt. Den lukten som jag känner igen och känner mig trygg med. Den lukten jag vill känna resten av livet, ha den i min kudde, i min själ. Känna värme inuti när jag andas in.

Man måste passa på att njuta av de små sakerna i livet. Imorgon kan allt vara förbi.