Jag

Det är faktiskt inte helt och hållet enkelt att vara jag.

Jag inbillar mig inte att andra har det särskilt lätt heller.

Och jag vet att när det är såhär mycket i luften - när den liksom darrar, och är mättad av energi - så måste jag vara vaksam. Kanske helst ta ett steg tillbaks och bara iaktta. Känna, men inte agera. Acceptera. Låta vara.

First do no harm.

Men hur gör man det då? Det känns som om jag har glömt allting. Surfa på vågen. Gör citronsaft av citroner. Värdera inte. Distrahera dig. Gummisnodd runt handleden och snärta till. Gör ingen skada, men svider skönt när inget annat gör det. Det var ett bra tips jag fick av min terapeut en gång. Hon var klok...

Ut i skogen. Där finns energi att hämta. Kanske jag kan lämna av lite där ocskå?