fredag 10 september 2010

Vänskap

En kall och solig höstmorgon. Ledig fredag. Sitter och läser lite bloggar och glider in på spåret vänskap.

Hur är en bra vän?
Hur är jag som vän?

För mig är en bra vän, någon som tar mig som jag är, och som är rak och ärlig och kärleksfull ändå. Ta till exempel Nanna. Till Nanna kan jag säga precis vad jag tycker, "vafan du är ju helt jävla slut i huvet!", och hon reagerar med: "jaså, säger du det du?", och så är det klart och vi älskar varann ändå. Med våra olikheter och fel och brister. Likväl kan Nanna ha åsikter om mig, som jag kan hantera och bestämma själv om jag vill gilla eller dissa. Praktiskt, eller hur?

Men med andra vänner kan man behöva vara mer finkänslig. Inte gå på som en ångvält och bara bre ut sig och sina tankar hur som helst. Och det är här det blir lite komplicerat. Jag vill ju kunna vara jag och ingen annan. Försöker lyssna, läsa av... Men jag är dålig, dålig, dålig på att läsa mellan raderna. Jag ser det som sägs. Och ofta tolkar jag fel.

När mina vänner mår dåligt, eller beter sig udda, tror jag alltid att det är mitt fel. Har jag sagt nåt dumt nu? Har jag gjort nåt elakt? Skrivit nåt dumt i bloggen...? Antingen är det ett tecken på att jag är väldigt egocentrisk och tror att hela världen kretsar runt mig, eller så beror det på att jag är självkritisk och rädd att såra, och medveten om mina svårigheter att hantera relationer på ett bra sätt.

Jag har sårat många människor, utan att det har varit min mening. Tänker på en gammal pojkvän... Han sade: "Jag älskar dig", och jag svarade: "Skratt, nej du är bara förvirrad." Är det snällt? O nej, men jag menade inget illa. Jag trodde han var förvirrad. Jag trodde inte han skulle bli så ledsen. Fan, hur dum får man vara?

Det är så svårt att själv se det man gör ur någon annans vinkel. Jag försöker. Och jag tror att jag oftast lyckas, med mina närmaste vänner i alla fall. Och i vissa fall anser jag att de som inte kan ta mig som jag är behöver ju inte vara mina vänner om de inte vill. Och ibland blir jag bara ledsen och känner mig värdelös.

1 kommentar:

Anonym sa...

Du är en bra vän, ibland kanske lite väl rak haha men det är det jag gillar hos dig =) din supermupp!

PoK
/Nanna